Bildning är det vackraste ordet i svenska språket. Om man förenar främst teoretisk kunskap med en starka humanistiska värderingar, så fångar man in bildningsbegreppet i ett nötskal.

Jag ägnar stor del av min vakna tid åt folkbildning på Facebook, och då skriver jag mestadels om nyligen bortgångna kultur- och mediepersonligheters storheter, insatser och avtryck. Ibland i samband med något specifikt datum uppmärksammar jag också kända och mindre kända personer. 

Mina inlägg, som är som dödsrunor, har uppskattats, och folk säger att de lär sig något nytt om personer de inte tidigare kände till. Med viss ironi kallar jag mig därför för "ung man som skriver om döda tanter".