Som svensk musikproducent och låtskrivare får man ibland frågan om det svenska musikundret av låtskrivare från andra länder. Hur kommer det sig att ett så pass litet land har lyckats göra ett så stort avtryck på världens alla radiostationer och spotifyplaylistor?
När jag var 13 år fanns det fortfarande många musikaffärer att gå till i Gävle. I en av dessa fanns en synt. En fin synt. En ganska dyr synt. Jag behövde ett jobb.
Jag vet inte exakt hur det gick till men jag fick höra talas om Bilda som sökte en pianolärare för barn i Missionskyrkan. Detta var min första kontakt med studieförbund och det som började där skulle visa sig bli ett långt samarbete.
Ett kort tag senare behövdes en pianist i gospelkören, även den i Bildas regi.
1 år senare hade jag råd att köpa den där synten.
Jag tog med mig den till mitt bands replokal där vi fick vara minst tre kvällar i veckan. Bildas replokal.
Så såg i stor utsträckning mina tonår ut. Jag hade ett band, vi repade och vi spelade, ofta på Sensus och Bildas scener. Vi hade också en studiecirkel som gav oss möjligheten att spela in vår första skiva i Sensus studion i Gävle. Micke Olsson som jobbade där var den första personen som lärde mig musikproduktion på riktigt.
Sedan blev det dags att flytta till Stockholm och plugga vidare. Jag gick på Rockmusikerlinjen, Birkagårdens Folkhögskola. Folkhögskola alltså. Det året gav mig så mycket, kontakter, utbildning och en oersättlig start på min karriär inom låtskrivande och musikproduktion.
Det har gått 13 år sedan jag slutade RML och sedan dess har jag alltid haft någon form av samarbete igång med Sensus, antingen har jag själv varit lärare för musikproduktionsutbildningar eller så har jag fått möjligheten att vidareutbilda mig genom egna studiecirklar.
Idag jobbar jag med alltifrån svensk pop, Victor Leksell, Estraden, Jung, Junie m.fl till
internationella artister såsom Seeb, Zak Abel, HRVY, GOODBOYS och Armin Van Buuren.
Parallellt med detta gör jag också film och trailermusik till bl.a Marvel, HBO, Netflix
Liknande historier har jag hört från så många förebilder och kolleger att jag tappat räkningen, vi är många som till stor eller liten del har folkbildningen att tacka för att vi fått möjligheten att jobba med det vi gör idag.
Det kommer alltid finnas en plats i mitt hjärta för den folkbildning som gav mig chansen att livnära mig på det jag älskar mest.
Synten jag köpte? Den har jag kvar och använder nästan dagligen. En fin synt.