Scouting har alltid vara en viktig del för mig och det började redan när jag var miniorscout.

Jag minns när jag, i 20-årsåldern arbetade på en resebyrå och när jag slutat på eftermiddagen hade klätt om till friluftskläder. När jag är på väg ut från resebyrån undrar en kollega vad jag ska hitta på.

-Jag är scoutledare för 20 miniorscouter och vi ska ut i skogen och lära oss om Allemansrätten, svarar jag.

-Jaha, sa min kollega och hur mycket tjänar du på det?

Jag blev paff över frågan.

-Det här är helt frivilligt för mig, svarar jag.

- Men varför gör du det då? frågar kollegan igen.

- Enkelt svar, kontrar jag.  Jag älskar att vara i naturen och vill att fler ska få uppleva det jag upplever med friluftsliv. Jag har fått flera nya vänner genom scouterna (som jag än i dag har kontakt med), jag lär mig alltid något nytt i mötet med andra scouter. Det är härligt att träffas och växa tillsammans genom learning by doing och utgå från varje människas förmåga att lära. Det är folkbildning för mig.