Min bildningsresa startade på en folkhögskola i slutet av 90-talet. Som vetgirig person, uppvuxen med föräldrar utan högre utbildning och med avsaknad av intellektuella samtal hemma så följde många obesvarade samhällsfrågor med från barndomen och upp genom tonåren. Med en avbruten gymnasieutbildning och som outbildad anställd inom barnomsorgen fanns ett stort behov av att höja min status i arbetslivet och genom arbetskamrater rekommenderades en yrkesutbildning vid folkhögskola. Dessa folkhögskoleår blev avgörande för min personliga utveckling inte minst genom att allmänbildningsnivån höjdes rejält men framförallt för att de, sedan länge, obesvarade samhällsfrågorna fick utforskas tillsammans med andra i en unik studiemiljö där bildningen fick en näringsrik grogrund att växa i. Idag står jag på solid grund och känner tacksamhet över att jag fick möjlighet att påbörja denna livslånga bildningsresa.